NOTIS:

Nu är det dags för årsmöte. Mötet hålls i Kalix församlingsgård söndagen den 22:a mars 2009 kl. 15.00.
Kallelse och dagordning hittar du här: Kallelse_o_dagordning

Välkomna!

På uppdrag av styrelsen

Mats Johansson
Webmaster

 

Föreningen Kalix Bygdemål inför framtiden

Föreningen Kalix Bygdemål bildades 1992. Drivande i bildandet var rektor Ernst Lundbäck som i många år drivit frågor om kalixmålets bevarande. Ernst Lundbäck fick dock inte uppleva mycket av föreningens blomstring. Han dog strax efter föreningens bildande. Förhoppningsvis ser han oss nu i sin himmel och kan glädjas åt att vi nu har vår tolfte dialektfestival.

Före bildandet av föreningen Kalix Bygdemål fanns sedan början på 1980-talet en informell sammanslutning som kallade sig köliskålvan verksam. Dom här träffades regelbundet, oftast en par gånger i månaden och pratade kalixmål och diskuterde ord och ordvändningar i språket. Man tränade också för uppträdanden på Kalixmål, sketcher, små teaterstycken, sånger och dikter. Köliskålvan blev när föreningen bildades en kärna i föreningens verksamhet.

I stadgarna för föreningen Kalix bygdemål står att föreningens syfte är

•  Att vårda och vidmakthålla det genuina kalixmålet

•  Att dokumentera språket i tal och skrift

•  Att sprida kunskap om Kalixmålet

•  Att föra kunskapen vidare till kommande generationer

Det finns goda skäl till denna föreningens inriktning på att vårda och bevara kalixbondskan: Kalixmålet är nyckeln till föreståelse av kalixbygdens historia, det är ett vackert och attraktivt språk, det är bra för ens hjärnvindlingar att tala och lyssna till kalixmål, osv.

Vi kan vara överens om att Kalixmålet är värt att vårda och bevara, men hur skall vi bära oss åt för att åstadkomma detta? Det är det jag skulle vilja använda en liten stund här åt att ge några synpunkter på.

1. För det första, måste vi bli litet mera stolta över kalixmålet, sluta skämmas över vårt språk. Därför att skammen är en kvarleva från förra århundradet. Skolundervisningen betonade att vi skulle lära oss läsa, skriva och tala rikssvenska. När vi sedan fick radio, svenska filmer och TV så lärde vi oss också hur vi borde låta när vi talade. Och då skämdes vi för vårt språk. Så efter andra världskriget började vi tala svenska med våra barn och slängde ut kalixmålet samtidigt som vi slängde ut hösängen och annat från en förgången tid som vi inte ville veta av längre. Men nu vet vi ju bättre: Kalixmålet och kalixmålssvenskan med sin brytning är vackrast i Sverige enligt en undersökning i Aftonbladet i våras. Dessutom uppfattas det som den näst mest sexigaste dialekten i Sverige. Dom som skäms över kalixmålet har inte hängt med, dom är ett halvsekel efter sin tid.

1. För det andra, måste vi tala mera kalixmål, använda det vi kan, nu när vi slutat skämmas. Kan du några roliga fraser, säg dom nästa gång du går på Domus, ICA eller Hemköp. Ja, använd dem i kontakter med kommunalhuset och Folkets hus. Det piggar säkert upp dem som sitter där. Vi måste använda det språk vi kan med stolthet och självklarhet. Annars kommer vi ingen vart. Här några exempel att leka med:
• Liot fela he – när man måste betala mer än man tänkt
• Di båra swammel – säger man när man läst tidningen färdigt
• He jär som ägge borti kjatta – säger man när något otroligt hänt
• Do gja schär såm i kålvsiok kao – säger man om en person som vankar oroligt omkring
• Nä fik je me å låkaklåbba – säger man när man näpsas av någon som vet bättre

Exemplen på fraser man strö omkring är många och användbara.

1. För det tredje, så måste vi bereda större plats för dem som kan. Lyssna och lär av dem som kan. Det finns många invånare särskilt i Kalix 40 byar som kan och pratar kalixmål dagligen. Låt oss alla vårda och vara rädda om de här språkkonstnärerna. För det är ju så att ett språk som inte har ett skriftspråk är mera rörligt och mångsidigt. Det ger mera plats för duktiga och konstnärliga individer att utveckla sitt individuella språk. De här duktiga språkekvlibristerna måste vi dokumentera: Lyssna på dem, lär dig av dem, spela in dem på ljud- eller videoband eller film vad dom säger. De bär med sig hela Kalixbygdens indentitet och karaktär i sitt språk. Vilken härlig uppgift vi alla som tycker om kalixmålet har framför oss, inte sant?

He reen out ida, ät kån ve jo fåra out å låra heso lik där upa marka isi hesiråningen. Lyssna till en sådant språk och hör språkmelodin, hur man löper över mer än en oktav, stiger och går ner och svänger. Sådant här har vi många språkkonstnärer i Kalix som vi borde lyssna på.

1. För det fjärde, så måste vi dokumentera mera om kalixmålet. Det gäller att spela in video eller ljudband med dem som kan, teckna ner visor, dikter, fraser, berättelser och låta oss i styrelsen för Föreningen Kalix Bygdemål göra något med det insamlad materialet. Vi har en hemsida på Internet, vi håller på med en andra upplaga av en ordbok på Kalixmålet, vi behöver samla och finna former för att offentliggöra allt material. Hur vi skall göra det, behöver vi din hjälp för. Hjälp oss med dokumentationen.

1. Och för det femte, slutligen. Man kan naturligtvis göra en hel mängd annat också för kalixmålets bevarande. Jag skall bara nämna en sak som kan göras av allt detta som kunde vara oss till hjälp. Hur vore det t. ex. att vi lockade turister till oss att lyssna på oss när vi talar? Om vi pratade vårt kalixmål när vi har turister kring oss, skulle vi kanske fort nog få ett exotiskt rykte som vore jämförbart med det som älvdalsborna, överkalixborna och en del gotländska byar har. Folk vill gärna träffa på något lagom främmande och gammalt i sitt eget land.

Med de här orden vill jag få er att tänka positivt om kalixmål, prata det, lyssna på det och njuta av att vara ihop med så många so kjan tåla som fålk å ät stjöms ålls för döj.

Sten Rönnberg